livetmedsarah

Sen diagnosen kom typ 1 diabetes har vardagen fullkomligt kastats om
Känner mig helt slut efter alla nya omställningar och detta konstanta planerande och analyserande av värden båda dag o nattetid börjar kännas nu.

Och samtidigt finns ingen tid för ro utan all ledig tid går åt till att planera nästa steg.
Det ska fixas och trixas med skolan, information ska lämnas dagligen, insulidoser ska räknas ut, matsedeln planeras, necessären ska fyllas på, kontaktboken ska fyllas i, extramätningar o druvsocker, nattvak och kompletteringsmätningar, papper ska skickas in till försäkringsbolag, vårdbidragsansökan ska skickas in med utförliga uppgifter om hur lång tid allt tar och vilka kostnader som blir extra, arbetet ska utföras, försäkringsbolaget vill ha intyg, försäkringskassan vill ha intyg och viktigast av allt är att dottern behöver få tillräckligt tid till stöd och uppmuntran!!
Kalendern bokas full med tider till sjukhuset och föreläsningar som vi föräldrar kan tänkas behöva, men när hinner vi få tid till varandra?

Just nu vill jag bara ha en riktigt skön och avkopplande semester men inser att snart närmar sig julen och den stressen känner man ju till sen tidigare och mitt i allt ska vi även försöka oss på en husförsäljning!

Innan jag fortsätter med infoläsandet i alla möjliga olika föreningar måste jag nu springa snabbt ner till tvättstugan oxå , men i eftermiddag tar jag en lite längre rast för då ska här slingas hår! välbehövlig egentid ;)